Jedion Hashavua

5775
- Simchat Tora
- Sukkot
- Jom Kippur
- Frågehörnan: När ska man bada mikve?

+ 5774
+ 5773
+ 5772
+ 5771
+ 5770
+ 5769

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

FRÅGEHÖRNAN

Fråga: När man besöker olika synagogor kan man notera att det i icke-ortodoxa synagogor ofta används tallitot med ränder i olika färger. Men i ortodoxa shul är det klart dominerande med svarta ränder på tallit. Hur kommer sig dessa olikheter och varför har ortodoxa svarta ränder?

Svar: Användandet av tallit började redan i bibliska tider. Då bestod den av ett helvitt fyrkantigt tyg-sjok med tzitziyot i hörnen. Inte sällan var detta plagg något man även använde till vardags. Ordet ”tallit” är arameiska och betyder täcke eller överdrag.

Först kring år 1000 evt började bönesjalen likna det vi använder idag och ungefär då började också traditionen stabilisera sig angående när man hade den på sig och när man inte hade det. Skillnaden mellan tallit gadol och tallit katan uppstod.

Det finns inget i halacha som säger att en tallit måste vara vit, men det har varit den klart dominerande färgen ända sen begynnelsen. Inte heller finns det någon lag som säger att en tallit måste ha ränder. Man tror att ränderna infördes i samband med att det blev populärt med ränder i den grekiska och romerska världen. Ursprungligen var ränderna blåa, för att efterlikna techelet – den blå färgen som skulle vara inkluderad i tzitzit.

Från 1600-talet och framåt blev det dock allt vanligare i öst-Europa att man använde svarta ränder, för att symbolisera sorg över Templets förstörelse.

Svarta ränder blev standard ända fram till 1900-talet. Särskilt efter Israels grundande har dock blåa ränder blivit mer förekommande igen, eftersom blått och vitt har fått en renässans som speciellt ”judiska” färger.