Jedion Hashavua

5775
- Simchat Tora
- Sukkot
- Jom Kippur
- Frågehörnan: När ska man bada mikve?

+ 5774
+ 5773
+ 5772
+ 5771
+ 5770
+ 5769

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

BAMIDBAR
av Rabbin Meir Horden

Avsnittet börjar med att Moses och de andra stamhövdingarna räknar Israels folk.

Denna ”räkning” påminner oss om de andra gångerna Israels folk räknades i öknen. Den första gången vi stöter på det är efter synden med den gyllene kalven. Vi ser den igen i avsnittet om Pinchas (som vi kommer att läsa om några veckor) där folket räknas och detsamma sker efter de 10 plågorna.

I Profeterna finner vi det än en gång när kung David beslutar att räkna folket. Men denna gång, eftersom han räknade folket, straffas hela folket och en hemsökelse dödar många i lägret.

Varför denna skillnad? Är folkräkning något positivt eller är det negativt?

Rashi säger, beträffande detta avsnitt, att G-d räknar oss många gånger för att visa sin kärlek till oss. Enligt detta är folkräkning definitivt något positivt.

Bibeltolkaren Sforno säger att att räkna varje person egentligen är att framhäva varje persons egenart. Det visar att inga två människor är lika. Var och en av oss har vår egen uppgift att fylla i livet. Alla individer tillsammans utgör ett folk, där var och en använder sina individuella egenskaper för allas bästa.

Det finns även negativa sidor med att räkna Israels folk. Först av allt, Israels folks styrka är olik andra folks. De andra folkens huvudsakliga styrka ligger i deras antal. Ju större antal, desto mäktigare. Israels folk, å andra sidan, påverkar världen, inte på grund av sin storlek, utan därför att det är det enda folket som uppfyller G-ds befallningar.

Det har ingen betydelse hur många människor Israels folk består av, det som betyder något är hur de uppför sig som judiskt folk. Kvalitet, inte kvantitet, är det väsentliga.

För övrigt förmodas inte det judiska folket uppföra sig som en grupp individer som slumpmässigt kommit tillsammans, vars motto är ”Var och en är sig själv närmast”. Det unika hos det judiska folket är deras gemenskap och det faktum att varje jude är ansvarig för sina trosfränder.

Så, vi ser att det finns en möjlighet för både positivt och negativt i räknandet av det judiska folket.

Det är därför som Moses bara räknade människorna när han fick en direkt befallning av G-d, som i denna veckas avsnitt. På detta sätt vet han att anledningen till att räkna är god, eftersom det är G-ds anledning.