Jedion Hashavua

5775
- Simchat Tora
- Sukkot
- Jom Kippur
- Frågehörnan: När ska man bada mikve?

+ 5774
+ 5773
+ 5772
+ 5771
+ 5770
+ 5769

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

REE
av Rabbin Meir Horden

I denna veckas avsnitt läser vi om förpliktelsen att förstöra en hel stad, vilket kan vara svårt för oss att förstå.

”Om du får höra att man i någon av de städer som Herren vill ge dig till att bo i berättar att män har framträtt bland dig, onda män som förför invånarna i sin stad, genom att de säger ”Låt oss gå bort och tjäna andra gudar, som ni inte känner”, så ska du noga undersöka och rannsaka och efterforska. Om det då befinns vara sant och visst att en sådan styggelse har förövats bland dig, så ska du slå den stadens invånare med svärd. Och allt byte du får där ska du samla ihop mitt på torget och därefter ska du bränna upp staden i eld, med allt byte du får där, som ett heloffer åt Herren, din G-d. Den ska bli en grushög för evig tid, aldrig mer ska den byggas upp. Låt inget av det tillspillogivna bli kvar i din hand, för att Herren må vända sig ifrån sin vredes glöd och låta barmhärtighet ske med dig och förbarma sig över dig och föröka dig, som han med ed har lovat dina fäder att göra.”

Dessa verser är mycket svåra för oss att smälta, eftersom vi i vår tid prisar humanitet. Denna vecka skriver jag om ”gruppstraff”, alltså att straffa en hel grupp när bara en person är skyldig. Svaret är att vi måste undvika i möjligaste mån att göra detta. Men i så fall, varför tar Toran upp det och har det någonsin hänt?

För att förstå dessa verser måste vi förstå vad innebörden av avgudadyrkan är. Avodat Elilim är inte bara ett dåligt val av religion, utan även något som drar ner människorna till dess att förhållandet människa till människa fördärvas. Vi vet att avgudadyrkan i gamla dagar associeras med grymma gärningar, gärningar som till slut blev orsaken till att dessa folk förintades. Judendomen understryker barmhärtighet och naturligtvis tron på en enda G-d. Vi läser i detta avsnitt hur vi uppfostrar våra barn att tänka på andra genom att systematiskt utöva välgörenhet på olika sätt.

Det finns inget sätt att kompromissa på mellan judendom och avgudadyrkan. Detta är varför Toran förpliktigar oss, när vi inträder i Israels land, att förstöra allt som har med avgudadyrkan att göra. Kananiterna hade möjlighet att sluta fred med israeliterna och överge sina gamla ritualer, eller så fick de lämna landet.

Om avgudadyrkan skulle fått vara kvar i Israel hade detta lett till assimilation in i det kananitiska folket. Efter en generation, när Israels folk och monoteismen etablerat sig, fanns det inte längre något krav på att förgöra folk med andra religioner.

Jag skulle vilja tillägga i detta sammanhang att detta även gäller vår kamp mot terrorism. Israel har försökt kompromissa för att få fred, men till ingen nytta. Bara total utplåning av alla terroristorganisationer kommer att leda till fred och det palestinska folket måste fås att inse att de inte har något framtidshopp hos dessa.

Blev gruppstraffet någonsin utmätt? Absolut inte, och svaret hittar vi i verserna ovanför, i orden ”Så ska du noga undersöka och rannsaka och efterforska...”

Vi kommer inte idag att gå igenom hela Masechet Sanhedrin, som handlar om lagarna i den judiska domstolen, men vi förstår att det är en lång process, att vi måste ha bevis och vittnen och fråga ut dem noga. Till och med i civildomstolen hände det bara en enda gång under sjuttio år att dödsstraffet utdömdes. Därför säger våra lärde att förstörelsen av ”Ir Hanidachot” (stad med avgudadyrkan) aldrig har hänt och aldrig kommer att ske.