Jedion Hashavua

5775
- Simchat Tora
- Sukkot
- Jom Kippur
- Frågehörnan: När ska man bada mikve?

+ 5774
+ 5773
+ 5772
+ 5771
+ 5770
+ 5769

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

EMOR
av Rabbin Avi Weiss

I denna veckas Tora-avsnitt kan vi läsa den kända maximen ”öga för öga” (3MB 24:20). Budskapet verkar tydligt. Om någon skadar ögat på en annan person, ska hans straff vara att hans eget öga skadas.

Den muntliga lagen förklarar dock genom ett logiskt resonemang att ”öga för öga” handlar om kompensation i form av pengar, eftersom det oftast är omöjligt att åstadkomma exakt samma skada och uppnå full rättvisa genom ett fysiskt straff. Rabbin Shimon Bar Yochai sa till exempel: om en blind person skadar synen på en annan människa, hur tillämpar man då ”öga för öga”? Och Hezekias studenter kommenterade att en förövare kan dö av misstag om man försöker åstadkomma jämförbar fysisk skada (Bava Kama 84a). Talmud använder också bibelverser som bevis. I Toran står det ”Ni får inte ta emot lösen för en mördares liv” (4MB 35:31). Detta implicerar att man får inte ta lösen för en mördares liv, men man får ta lösen för de viktigaste organen i en människas kropp (Bava Kama 83b).

Det är dock lätt att undra, om ”öga för öga” handlar om pengar, varför säger inte Toran det rakt ut? Kanske kan det föreslås att den skrivna lagen bara sätter tonen, ger riktningen. När man ser ”öga för öga” drar läsaren slutsatsen att om jag petar ut ögat på en annan människa, är brottet så avskyvärt att jag förtjänar att själv förlora ett öga. Enligt Haketav VehaKabalah: ”Toran nämner här bara vilket straff en förövare som åsamkat kroppslig skada bildligen förtjänar”.

Men den muntliga lagen tolkar Toran och berättar för oss hur dessa regler ska användas i praktiken. Den som tar ut ögat på en annan person förtjänar ett fysiskt straff, men eftersom det inte rent praktiskt går att återskapa på ett rättvist sätt, döms han till böter. Nechama Leibowitz påpekar att i frasen ”öga för öga” – ayin tahat ayin – används termen ”tahat”. Den ordagranna översättningen av detta ord är ”istället för”. Istället för ett öga utbyts något annat – pengar.

Detta koncept kan förklara något som ser ut som en skillnad i den skrivna och den muntliga lagen vad gäller dödsstraff. På flera ställen, till exempel då man förbannat sina föräldrar, säger Toran: ”Han ska dö” (2MB 21:17). Ändå säger den muntliga lagen att dödsstraffet sällan, om ens någonsin, verkställdes (Mishna Makkot 1:10). Återigen berättar här Toran vad en förövare förtjänar. Att förbanna sina föräldrar är ett så allvarligt brott att gärningsmannen förtjänar att dö. Men den muntliga traditionen förklarar att i den halachiska rättsliga processen genomfördes i princip aldrig dödsstraffet.

Den skrivna lagen kan aldrig förstås utan den muntliga. Tillsammans bildar de en enhet. Zohar säger att den skrivna lagen är ”den hårda lagen”, medan den muntliga är ”den mjuka lagen”. De två kombineras till att forma en lag som beskrivs som ”hennes vägar är ljuvliga att gå”. (Ordspråksboken 3:17)