Jedion Hashavua

5775
- Simchat Tora
- Sukkot
- Jom Kippur
- Frågehörnan: När ska man bada mikve?

+ 5774
+ 5773
+ 5772
+ 5771
+ 5770
+ 5769

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

VAJIKRA
av Joram Silberman

Veckans avsnitt börjar med att beskriva offringsprocessen: "När någon bland er vill bära fram ett offer till Herren". Att offra var inte unikt för folket Israel, men innebörden var helt annorlunda jämfört med andra folk. Det är värt att notera att ordet "korban"-"offer" - antyder människans avstående eller avhållsamhet från de varor han offrar till G-d, under förväntan av en förmån i gengäld. Detta förhållande mellan att ge och få är kanske den viktigaste röda tråden i den grekisk-romerska religiösa filosofin, som har lett fram till västvärldens kultur och andlighet som den ser ut idag. Den egentliga betydelsen av det hebreiska ordet "korban" kommer från "karev" – att närma sig, och uttrycker människans ansträngningar att återigen närma sig G-d.

I detta sammanhang är det viktigt att förstå att den enkla innebörden av texten: "...ett offer till Herren" kan tyckas märkligt, för vem offrar inte till G-d?! Snarare ska det förstås som ett offer endast till Herren, så att när en person vill offra så offrar denne endast till G-d. Toran motsätter sig då de andra folkens avgudadyrkan.

Denna varning är emellertid fortfarande relevant - kanske mer än någonsin. Sekularisering av våra viktiga begrepp och idéer döljer en sorts avgudadyrkan. Samhället idag är negativt påverkat av att människor anser det mänskliga medvetandet och samvetet som absoluta värden, i stället för att erkänna de värden som G-d har befallit. Därför står det "...ett offer till Herren" – endast!

Budskapet med att fokus ska vara riktat endast mot G-d kan också förklara varför vi ber till Abrahams, Isaks och Jakobs G-d, men ingenstans står det "Moses G-d", även om detta kan anses som otacksamt mot honom. Trots, eller just på grund av, Moses storhet måste vi se till att inte göra Moses helig. Han är endast mäklaren. Samma förklaring används som svar på varför inte Moses namn nämns i Haggadan, när vi ändå läser hela berättelsen om hur G-d, genom Moses, räddade oss ur Egypten.

Allt detta kan relateras vidare till Moses enorma ödmjukhet, som Toran bevittnar: ”och mannen Moses är mer ödmjuk än någon annan människa på jorden". Denna ödmjukhet uttrycks i det allra första ordet i veckans avsnitt, "Vajikra". Tittar man noga ser man att sista bokstaven i detta ordet, Alef, är litet. Enligt Midrash ville Moses att det skulle stå "Vajiker" (utan Alef). Detta uttryck används när Toran beskriver hur G-d bemöter de andra folkens profeter – som "av en slump" (Mikre). G-d, däremot, ville att det skulle stå "Vajikra" – "och G-d kallade på Moses" - för att markera det speciella förhållandet till sin lojala profet Moses. Den förminskade bokstaven står därför som ett evigt minne om den stora ledaren Moses ödmjukhet och hur fokus i vår tro och handling alltid bör riktas mot och relateras till G-d.

Shabbat shalom!