Jedion Hashavua

5775
- Simchat Tora
- Sukkot
- Jom Kippur
- Frågehörnan: När ska man bada mikve?

+ 5774
+ 5773
+ 5772
+ 5771
+ 5770
+ 5769

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

SHAVUOT
av Rabbin Adin Steinsaltz

Till skillnad från andra judiska helgdagar så anger inte Toran något specifikt datum för Shavuot; den firas 50 dagar efter Pesach. Vi moderna personer firar Shavuot den 6:e Sivan, men förr i tiden, då den första dagen i varje månad deklarerades beroende av när nymånen kunde ses, så kunde högtiden firas den 5:e, 6:e eller 7:e Sivan.

En annan märklig sak är att Bibeln heller inte nämner vilket datum som Toran gavs! Vi vet ungefär när det var, men något exakt datum anges inte. Detta trots att många andra händelser anges mycket noggrant i Toran. I Bibeln kopplas heller inte givandet av Toran ihop med högtiden Shavuot.

Vi vet inte ens den exakta platsen där G-d gav oss Toran. I minst två årtusenden har den varit okänd och de tre kandidater till berget Sinai som finns stämmer inte. Enligt judisk tradition var Sinai inte något högt berg. De som tror att det var den högsta punkten på Sinai-halvön, enligt resonemanget att det högsta berget är närmast G-d, har närmast hedniska idéer.

Så det finns alltså tre mysterier: Varför har inte Shavuot något eget datum? Varför är den inte uttryckligen kopplad till givandet av lagen? Och varför vet vi inte ens var Toran gavs? Vi firar alltså något vi inte riktigt vet när och var det inträffade.

Ett sätt att förstå detta fenomen är att se idén om givandet av Toran inte som ett ögonblick som tillhör världens naturliga förlopp utan istället som en "övernaturlig" händelse som inte kan sättas inom våra givna ramar.

Möjliga analogier är matematiska koncept som irrationella och transcendentala tal. Även om vi kan ge ett ungefärligt värde till såna tal så kan de inte definieras som en del av världens vanliga tal. På ett sätt passerar irrationella tal genom fältet av vanliga tal, utan att någonsin röra vid dem. På samma sätt kan man säga att givandet av Toran inte är en del av världens vanliga existens; det kan inte behandlas enligt samma måttstock och man kan förmoda med säkerhet att inga spår finns kvar på Sinais klippor av denna världsomvälvande händelse.

Följaktligen, eftersom givandet av Toran inte är något som är en del av denna värld så finns heller ingen precis tidpunkt för när det hände. Det är därför Toran gavs i öknen, i vad som kan sägas vara "ingemansland": givandet tillhör inte till någon politisk eller historisk struktur. Ögonblicket vid Sinai är en händelse helt utanför tid och rum.

Räknandet av 50 dagar mellan Pesach och Shavuot pekar på högtidernas sammankoppling. Shavuot kan ses som slutpunkten för Pesach. Pesach kan ses som befrielse från slaveri och början på vår nya nationella självbild. Men den identiteten som ny nation, som formades när vi lämnade Egypten, var fortfarande ifrågasatt. Israeliterna, precis som många nutida judar, har en vag bild av samhörighet med varandra, men de vet inte konkret vad denna koppling betyder.

Släktskapet mellan Pesach och Shavuot kan ses som samma relation som en fråga har till ett svar. Pesach är frågan: Nu när vi har vår frihet, vad gör vi med den? Shavuot, högtiden för givandet av Toran, är svaret. Den är skapandet av en nation som blir ett verktyg för att bibehålla, skydda och föra vidare Toran.