Jedion Hashavua

5775
- Simchat Tora
- Sukkot
- Jom Kippur
- Frågehörnan: När ska man bada mikve?

+ 5774
+ 5773
+ 5772
+ 5771
+ 5770
+ 5769

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

VAJERA

av Rabbin Avi Weiss

När Hagar sitter en bit från sin döende son Ismael, uppenbarar sig en ängel och utropar: ”Vad fattas dig, Hagar?” (1MB21:17). Vi kan göra gällande att denna fråga egentligen är retorisk eftersom G-ds sändebud ju måste veta vad som fattas Hagar!

I själva verket, så spelar retoriska frågor en viktig roll i Toran och uppenbarar sig vanligen i texten som en form av kritik. När G-d t ex frågar Adam ”Var är du?”, efter att han ätit från Kunskapens träd, så viste G-d var Adam kroppsligen befann sig. (1MB 3:9). G-d visade klart för Adam att han kritiserade honom och frågar egentligen:, ”Vad har du gjort? Varför har du varit olydig mot mig?”

Man kan undra om ängeln var kritisk mot Hagar? Vi ska tänka på att G-d tidigare lovat Hagar att hon skulle få ett barn som skulle ”ligga i strid med sina bröder”. (1MB16:12). G-d säger längre fram till Abraham att Ismael skulle komma att bli ett ”stort folk” (1MB17:20) – ett löfte som Abraham utan tvivel delgav Hagar. Ändå fruktade Hagar för Ismaels liv i öknen, eftersom hon anade att hans död var nära förestående (1MB 21:16). Denna känsla avslöjade en bristande tillförsikt till det gudomliga löftet. När ängeln frågar ”Vad fattas dig, Hagar?”, så frågar han egentligen, ”Vad är det som är fel? Har du förlorat tron på G-d?”

Rabbi David Silber, anmärker att närhelst Toran använder uttrycket ”to’e” (att fela) så betyder det att förirra sig. Inte i den fysiska världen, men i den metafysiska – att man förirrar sig från den rätta vägen. Det är inte bara av en händelse som Toran i berättelsen om Hagar säger att hon förirrade sig , ”veta’ata”, i öknen (1MB21:14). Detta bekräftar vår övertygelse om att Hagar i detta fall, förirrat sig på sina andliga vägar. Tanken med ”to’e” finner vi även när Abraham, för andra gången, förklarar att Sara är hans syster. Han säger till Avimelech, ” … när G-d sände ut mig på vandring (”hit-u”) bort från min faders hus” (1MB20:13). Här är det Abraham som förirrar sig. Han identifierar med flit Sara som sin syster, hellre än att tillkännage att hon är hans äkta maka, hon som skulle komma att bli mor till den andra patriarken.

Uttrycket ”to’e” hittar vi på ett ställe till i 1MB. När Josef söker efter sina bröder, skriver Toran, ”…men han gick omkring villrådig (”to’e) på fältet”. (1MB37:15). Än en gång betyder detta att Josef hade villat bort sig inte bara fysiskt. Han hade också förlorat sin brödraskapskänsla, och han var ansvarig för att hålla familjen samman.

I alla dessa fall, hittade alla tillbaka. Ismael räddades; Abraham erkänner Sara som sin hustru och Isak som sin son; Josef och hans bröder förenas. Detta lär oss att vi alla har kraften att återvända och rätta till våra misstag.

Alla kommer någon gång att förirra sig. Alla kommer någon gång att göra fel. Denna fråga är inte om vi kommer att förirra oss eller inte, utan snarare hur vi ska agera när vi gör det. Vi kan ge efter för våra begär och fortsätta att vara i ett tillstånd av förvirrning, eller så kan vi resa oss och gå emot strömmen och arbeta med vårt inre och våra liv, tills vi kommer tillbaka på den rätta vägen.