Jedion Hashavua

5775
- Simchat Tora
- Sukkot
- Jom Kippur
- Frågehörnan: När ska man bada mikve?

+ 5774
+ 5773
+ 5772
+ 5771
+ 5770
+ 5769

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

BERESHIT

av Rabbin Yossef Carmel

Många samhällen hänvisar till jorden under våra fötter som moder Jord. Enligt vad vi läser denna vecka, är detta ett mycket passande namn. ”och Herren G-d danade människan av stoft från jorden och inblåste livsanden i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse.” (1MB 2:7). Så marken vi står på kan verkligen kallas vår moder. G-ds uppmaning till sina skapelser bara förstärkte detta. Marken skulle generöst försörja människan (2:16) och människan skulle bruka och vakta den (2:15).

Men det blev problem. Adam missbrukade sina rättigheter i Edens lustgård och tog mer av jordens frukter än vad han hade rätt till. Som resultat straffades både människosläktet och jorden själv (3:17-19). Men den grundläggande relationen var fortfarande oförstörd. När en människa slutat sina dagar, kommer han ändå att bli begravd i ursprunget till sitt liv, ”ty du är stoft, och till stoft skall du åter bli” (3:19).

Då uppstår ännu allvarligare problem. Kain som hade till yrke att bruka marken, syndade först genom att inte använda dess gåvor på bästa sätt för att visa respekt för sin Skapare. Situationen blev så dålig att han dräpte sin egen bror. I och med att denna process ägde rum tog händelserna en konstig vändning. Tidigare hade Adam öppnat munnen för att förtära en del av jordens frukter som var förbjudna för honom. Vid denna tidpunkt, kritiserade G-d jorden för att ha öppnat sin ”mun” för att förtära en del av människan som borde ha varit förbjudet för den. Jorden skall vara begravningsplats för de avlidna, men här gömde jorden blodet av en dödligt sårad, levande människa, och blev därför medansvarig till brottet. (se 4:11, Rashi). Då får Kain även veta att även med hårt arbete, kommer han inte att lyckas odla marken på ett produktivt sätt.

Vad gör Kain med dessa nya villkor? Toran berättar att han bygger en stad och namnger den efter sin son Chanuch (ett namn som anspelar på begreppet ”invigning”). Rav Hirsch anmärker att Toran inte använder förfluten tid att berätta att han byggt en stad, utan säger att han blev byggaren av en stad. Med andra ord så bytte han yrke och påbörjade en ny riktning för sig och sina ättlingar efteråt. Detta var för att nonchalera, att täcka över marken med något som människan skapat, en stad. Till slut gav han upp av resignation, inte av nödvändighet, det tidigare förhållandet mellan människan och Moder Jord.

Detta agerande var möjligt att vända tillbaka. Noa utvecklade jordbruksredskap för att kunna avhjälpa förbannelsen som vilade över jorden (Rashi om 5:29). Efter att hans generation förorsakat den naturliga världens förintelse, steg Noa ut från arken och blev en ”åkerman” (9:20). Allt sedan dess, har det funnits spänningar mellan olika befolkningsgrupper. En del har känt moder Jord ropa och har omfamnat en lantbrukares liv och värderingar. Andra passar in i stadsbyggarens gjutform (eller, åtminstone en stadsbos), och ger upp drömmen om att reparera det skadade förhållandet mellan människan och jorden. Dessa lever ibland med en inre konflikt mellan dessa olika känslor.

I Eretz Israel, finns en särskild närhet till marken, som påverkar invånarna. Där finns det möjlighet även för stadsbor att knyta an.