Jedion Hashavua

5775
- Simchat Tora
- Sukkot
- Jom Kippur
- Frågehörnan: När ska man bada mikve?

+ 5774
+ 5773
+ 5772
+ 5771
+ 5770
+ 5769

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

PROFETEN ELIAS ROLL I PESACHSEDERN
av Rabbi Avi Weiss

En av de svåraste styckena i Hagaddan är det som vi läser när vi öppnar dörren för profeten Elia. Där säger vi: Shfoch chamatka el hagoim asher lo jadocha. - Utgjut din vrede över de folk som inte erkänner dig. Varför måste Hagaddan vara så skarp?

Det har sagts att dessa ord lades till under korsfarartiden när kristna anklagade judarna för att ha dödat deras barn. Anklagelsen var att judarna använde blodet från deras barn till att baka Matzot eller att göra vin av. När Sedern led mot sitt slut, öppnade judarna dörrarna, rädda för att ett sådant barn skulle återfinnas utanför dörren. Det var då, som judarna med stor vrede, gjorde detta uttalande.

Rabbi Shmuel Herzfeld säger att de första orden i detta uttalande ger genklang till berättelsen om uttåget ur Egypten. Shfoch liknar ordet l’hashhit, det ordet användes för att beskriva Gds dödande av de egyptiska förstfödda. Lo jadocha, liknar orden i bibeln, som beskriver det onda styret i Egypten som inte kände (lo jada) Josef. De falska anklagelserna mot judarna liknas till faraonerna som förtjänar ett hårt straff.

Passande nog, associeras vi profeten Elia till dessa ord eftersom han var en nitälskande profet. Orolig över att folket höll på att vända sig bort från G-d, flyr han ut i öknen. ”Varför är du ensam?” frågar G-d. Elia svarar: ”Jag är nitälskande, för din skull, Herre”. Därför är det så, att när vi öppnar dörren för Elia, minns vi hans nitälskan och vårt ansvar att på liknande sätt vara starka och försvara oss. Vi måste naturligtvis komma ihåg att dessa ord bara gäller de som illvilligt angriper oss.

En tanke till: Kanske understryker Hagaddan att vi måste ta itu på skarpen med våra fiender utifrån för att påminna oss att vi måste uppföra oss annorlunda när vi har våra egna att göra. När det rör det judiska folkets fiender, är reglerna hårda – ibland, särskilt när vi blir angripna, måste vi utropa ”utgjut din vrede”. Detta är I motsats till våra interna dispyter. Då är vi upprörda när vi bråkar med familjemedlemmar. Regeln här är, att vi måste vara mer generösa, vilket vi lär från våravåra begrepp om kärlek, tolerans och lojalitet.

Lägg märke till att Eliam efter det att han varit nitälskande, plötsligt hör ett högt ljud. Han blir vittne till en storm och ser till slut en eld uppstå från ingenstans. Efter dessa händelser, informerar G-ds Elia om att Han varken kan ses eller höras i någon av dessa dramatiska under i naturen. G-d återfinns snarare i de tysta, lugna rösten ”kol demama”. G-d säger till profeten: ”Det är i den tystnaden jag kan återfinnas”.

Inte ens efter denna händelse, förstår inte Elia G-ds budskap om kärlek. När han tillfrågas igen varför han är i öknen, svarar Elia igen: ”Jag är nitälskande för din skull, Herren. Ditt folk har försakat dig… och jag är den ende som finns kvar som tror”. Elia misslyckas med att förstå kraften bakom den tysta och ödmjuka rösten när han har med sitt folk att göra. Han anses inte längre passa att leda Israels folk. Herren beordrar honom därför att utnämna profeten Elisha till sin efterträdare.

Kanske borde vi , när vi öppnar dörren, läsa stycket i Profeterna, där Elia lärs att omfamna sitt folk med kärlek, Elia, vid Sedern, reparerar (tikkun) sitt förflutna. Vi vet att en dag, kommer samme Elia som verkade så nitälskande mot sitt folk, att vara den som utropar kommandet av Mashiach, då vi alla kommer att återvända till G-d och till varandra genom kärlek.