Jedion Hashavua

- Nitsavim-Vajelech
- Fråga rabbinen om Rosh Hashana
- Ki Tavo
- Ki Tetse
- Haifa
- Kerem Maharal - en hyllning till en av våra störste
- Eshtaol - eko av Simson
- Javne
- Halacha inför Tisha B'Av, del 3
- Halacha inför Tisha B'Av, del 2
- Halacha inför Tisha B'Av, del 1
- Halacha inför de "tre veckorna"
- Safed
- Shlach Lecha
- Fråga rabbinen: Vad göra när två bråkar?
- Shavuot
- Bamidbar
- Hallel med bracha på Jom Jerushalajim?
- Bechukotaj
- Fråga rabbinen: Kan vi hyra ut i andra hand?
- Emor
- Acharei Mot
- Fråga rabbinen: Angående störande telefonsamtal
- Tazria-Metzora
- Fråga rabbinen: Vad gäller angående rakning under Sefirat HaOmer?
- Shemini
- Pesach
- Tsav
- Profeten Elias roll i Pesachsedern
- Fråga rabbinen: Vad är maftir?
- Vajikra
- Fråga rabbinen: Måste jag älska varenda jude?
- Vajakhel Pekudej
- Ki Tisa
- Tetzave
- Fråga rabbinen: Är satan en fallen ängel?
- Terumah
- Purim
- Mishpatim
- Varför äter man inte kött och fisk tillsammans?
- Jitro
- Beshalach
- Ett särskilt träds Rosh Hashana
- Fråga rabbinen: Vilken bracha läser vi över oliver?
- Bo
- Judisk historia
- Vaera
- Namnet på de judiska månaderna
- Från en mänsklig synvinkel
- Asara B'Tevet
- Bara ett litet mirakel
- Vajeshev
- Maoz Tzur
- Chanuka Halacha
- Vajishlach
- Vajetse
- Fråga rabbinen: Vad är det för speciellt med 4 december?
- Fråga rabbinen: Varför gör vi som gör med aliyot?
- Toldot
- Fråga rabbinen: Vad är välsignelsen av den nya månaden?
- Vajera
- Fråga rabbinen: Måste jag vaccinera mig mot svininfluensan?
- Fråga rabbinen: När slutade man lägga till böner i Siduren?
- Fråga rabbinen: Kan jag bestämma vem som ska få ärva?
- Noach
- Bereshit
- V'Zot Habracha
- Mysteriet med Simchat Tora
- Fråga rabbinen: Varför infaller inte Sukkot efter Pesach?
- Sukkot
- Jom Kippur: Teshuvas roll
- Haazinu
- Rosh Hashana

5769
- Fråga rabbinen: Vad har Sisera med antalet shofarstötar att göra?
- Nitsavim / Vajelech
- Fråga rabbinen: Varför ingen Hallel på Rosh Hashana?
- Ki Tavo
- Fråga rabbinen: Kan jag försköna mitt CV?
- Ki Tetse
- Fråga rabbinen: Etik i influensatider
- Shoftim
- Tillsammans igen
- Antipatrus
- Pirkei Avot 5:13-16
- Har Gerisim och Har Eval
- Taborberget
- Telz Stone och Kirjat Jearim
- Kinneret

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

FRÅGA RABBINEN: ÄR SATAN EN FALLEN ÄNGEL?
Här svarar rabbinen på Halachiska frågor. Detta kan ske skriftligt och då lämnas till rabbinen eller muntligt på telefon.

Fråga: Jag har många gånger fått höra att Satan är en fallen ängel eller en hänvisning till människans begär. Det verkar finnas många hänvisningar i Tanach med den enkla betydelsen ”motståndare”, men det kan finnas många olika motståndare på vår väg till Toran. Därför förklarar inte detta hans ursprung, ändamål, agenda eller status. Jag förstår att G-d är En och härskare över allt, men jag kämpar med de olika teologiernas åsikt i detta ämne.

Svar: Begreppet ”fallen ängel” är inte överensstämmande med de flesta judiska källors begrepp för ”satan”. Detta begrepp har gjorts populärt i en mängd kristna skrifter, som Miltons ”Paradise Lost”. I Jobs bok är satan en ängel, en medlem av den gudomliga domstolen som ifrågasätter domslutet om människans ärbarhet. Vi finner också att begreppet satan hänvisar till alla sorters förhindrande av tillbedjan till G-d, vare sig detta kommer inifrån eller utifrån. G-d skapade en värld i vilken människan utmanas att erkänna gudomlighet i alla avseenden, oavsett det faktum att G-d har ”dolt” sig själv, och i själva verket ber oss lokalisera Honom och föra fram Hans realitet till allmän kännedom. Det som gör detta så svårt kan hänvisas till ”satan”. Association av satanistisk till den grymma ondskan är inte korrekt. Satan hänvisar till alla aspekter av skapelsen som gör vår uppgift svårare, men det är just denna svårighet som gör tjänandet av G-d så värdefullt.

Frågan om satan står i direkt förhållande till de problem med ondska vi har i vår värld. Även om vi inte med lätthet förstår hur den mest barmhärtige av alla kan tillåta den typ av ondska vi ser i världen, kan vi ändå förstå att en värld utan ondska också skulle vara en värld i vilken vi aldrig skulle uppleva någon andlig eller moralisk utmaning. Det är precis denna utmanings svårighet som berikar vårt tjänande av G-d med ett andligt värde.

Av. Rabbi Chaim Tabasky, Yeshiva. Org.il