Jedion Hashavua

- Nitsavim-Vajelech
- Fråga rabbinen om Rosh Hashana
- Ki Tavo
- Ki Tetse
- Haifa
- Kerem Maharal - en hyllning till en av våra störste
- Eshtaol - eko av Simson
- Javne
- Halacha inför Tisha B'Av, del 3
- Halacha inför Tisha B'Av, del 2
- Halacha inför Tisha B'Av, del 1
- Halacha inför de "tre veckorna"
- Safed
- Shlach Lecha
- Fråga rabbinen: Vad göra när två bråkar?
- Shavuot
- Bamidbar
- Hallel med bracha på Jom Jerushalajim?
- Bechukotaj
- Fråga rabbinen: Kan vi hyra ut i andra hand?
- Emor
- Acharei Mot
- Fråga rabbinen: Angående störande telefonsamtal
- Tazria-Metzora
- Fråga rabbinen: Vad gäller angående rakning under Sefirat HaOmer?
- Shemini
- Pesach
- Tsav
- Profeten Elias roll i Pesachsedern
- Fråga rabbinen: Vad är maftir?
- Vajikra
- Fråga rabbinen: Måste jag älska varenda jude?
- Vajakhel Pekudej
- Ki Tisa
- Tetzave
- Fråga rabbinen: Är satan en fallen ängel?
- Terumah
- Purim
- Mishpatim
- Varför äter man inte kött och fisk tillsammans?
- Jitro
- Beshalach
- Ett särskilt träds Rosh Hashana
- Fråga rabbinen: Vilken bracha läser vi över oliver?
- Bo
- Judisk historia
- Vaera
- Namnet på de judiska månaderna
- Från en mänsklig synvinkel
- Asara B'Tevet
- Bara ett litet mirakel
- Vajeshev
- Maoz Tzur
- Chanuka Halacha
- Vajishlach
- Vajetse
- Fråga rabbinen: Vad är det för speciellt med 4 december?
- Fråga rabbinen: Varför gör vi som gör med aliyot?
- Toldot
- Fråga rabbinen: Vad är välsignelsen av den nya månaden?
- Vajera
- Fråga rabbinen: Måste jag vaccinera mig mot svininfluensan?
- Fråga rabbinen: När slutade man lägga till böner i Siduren?
- Fråga rabbinen: Kan jag bestämma vem som ska få ärva?
- Noach
- Bereshit
- V'Zot Habracha
- Mysteriet med Simchat Tora
- Fråga rabbinen: Varför infaller inte Sukkot efter Pesach?
- Sukkot
- Jom Kippur: Teshuvas roll
- Haazinu
- Rosh Hashana

5769
- Fråga rabbinen: Vad har Sisera med antalet shofarstötar att göra?
- Nitsavim / Vajelech
- Fråga rabbinen: Varför ingen Hallel på Rosh Hashana?
- Ki Tavo
- Fråga rabbinen: Kan jag försköna mitt CV?
- Ki Tetse
- Fråga rabbinen: Etik i influensatider
- Shoftim
- Tillsammans igen
- Antipatrus
- Pirkei Avot 5:13-16
- Har Gerisim och Har Eval
- Taborberget
- Telz Stone och Kirjat Jearim
- Kinneret

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

ETT SÄRSKILT TRÄDS ROSH HASHANA

av Rabbi Mendel Weinbach.

Fyra olika Rosh Hashana räknas upp i första mishnan i Traktatet Rosh Hashana. Den första, den Rosh Hashana som rör träden äger rum den 15 Shvat enligt Hillels åsikt; vi känner igen den som ”Tu (15) BiShvat - Trädens Nyår.” Det finns flera halachiska betydelser hos detta datum, som att bestämma årets början när det gäller tiondet. Av de frukter som når ett särskilt utvecklingsstadium innan Tu BiShvat tas inte tionde på samma gång som av de frukter som når detta stadium senare. Samma gäller att detta datum bestämmer vilken typ av tionde som gäller: Ma’aser sheni, ”det andra tiondet”, gäller frukten under andra året i den sjuåriga jordbrukscykeln. Ma’aser ani, tiondet för de fattiga, gäller frukten under tredje året. Man har också problemen med hur man bestämmer när trädens frukter har passerat tredje stadiet under vilket de är förbjudna som orla. (Om Tu BiShvat bestämmer början för Shmitaåret för fruktträd är ämne för en livligt debatt mellan halachiska auktoriteter citerade av Rabbi Shlomo Strashun (Rashash) i slutet av gemaran.)

En av de stora Chassidiska ledarna, Rabbi Zvi Elimelech från Dinov, gör en intressant observation i sitt klassiska verk ”Bnei Jissachar”. Alla de föremål som nämns i denna mishna som rör datum för Rosh Hashana — konungar, helger, djur och grönsaker— uppenbarar sig i pluralis. Det enda undantaget är trädet som hänvisas till i singularis.

Detta, förslår han kan vara en vink om att vi på Tu BiShvat, trädens nyår, fokuserar på ett särskilt träd, det som tillhandahåller vår etrog för mitzvan med de fyra arterna på Sukot. Det finns en tradition, anmärker han, att på denna dag be för att få ynnesten att inte bara skaffat sig en kosher etrog utan också en vacker. Det är på denna dag som saven stiger i fruktträden, och den etrog som varje jude kommer att införskaffa beror på hans eller hennes individuella förtjänster. Bönerna denna dag, sammanfattar författaren, kommer att ”bära frukt”, och det är till denna bön som mishnan hänvisar när de byter från pluralis till singularis beträffande träden.