Jedion Hashavua

- Nitsavim-Vajelech
- Fråga rabbinen om Rosh Hashana
- Ki Tavo
- Ki Tetse
- Haifa
- Kerem Maharal - en hyllning till en av våra störste
- Eshtaol - eko av Simson
- Javne
- Halacha inför Tisha B'Av, del 3
- Halacha inför Tisha B'Av, del 2
- Halacha inför Tisha B'Av, del 1
- Halacha inför de "tre veckorna"
- Safed
- Shlach Lecha
- Fråga rabbinen: Vad göra när två bråkar?
- Shavuot
- Bamidbar
- Hallel med bracha på Jom Jerushalajim?
- Bechukotaj
- Fråga rabbinen: Kan vi hyra ut i andra hand?
- Emor
- Acharei Mot
- Fråga rabbinen: Angående störande telefonsamtal
- Tazria-Metzora
- Fråga rabbinen: Vad gäller angående rakning under Sefirat HaOmer?
- Shemini
- Pesach
- Tsav
- Profeten Elias roll i Pesachsedern
- Fråga rabbinen: Vad är maftir?
- Vajikra
- Fråga rabbinen: Måste jag älska varenda jude?
- Vajakhel Pekudej
- Ki Tisa
- Tetzave
- Fråga rabbinen: Är satan en fallen ängel?
- Terumah
- Purim
- Mishpatim
- Varför äter man inte kött och fisk tillsammans?
- Jitro
- Beshalach
- Ett särskilt träds Rosh Hashana
- Fråga rabbinen: Vilken bracha läser vi över oliver?
- Bo
- Judisk historia
- Vaera
- Namnet på de judiska månaderna
- Från en mänsklig synvinkel
- Asara B'Tevet
- Bara ett litet mirakel
- Vajeshev
- Maoz Tzur
- Chanuka Halacha
- Vajishlach
- Vajetse
- Fråga rabbinen: Vad är det för speciellt med 4 december?
- Fråga rabbinen: Varför gör vi som gör med aliyot?
- Toldot
- Fråga rabbinen: Vad är välsignelsen av den nya månaden?
- Vajera
- Fråga rabbinen: Måste jag vaccinera mig mot svininfluensan?
- Fråga rabbinen: När slutade man lägga till böner i Siduren?
- Fråga rabbinen: Kan jag bestämma vem som ska få ärva?
- Noach
- Bereshit
- V'Zot Habracha
- Mysteriet med Simchat Tora
- Fråga rabbinen: Varför infaller inte Sukkot efter Pesach?
- Sukkot
- Jom Kippur: Teshuvas roll
- Haazinu
- Rosh Hashana

5769
- Fråga rabbinen: Vad har Sisera med antalet shofarstötar att göra?
- Nitsavim / Vajelech
- Fråga rabbinen: Varför ingen Hallel på Rosh Hashana?
- Ki Tavo
- Fråga rabbinen: Kan jag försköna mitt CV?
- Ki Tetse
- Fråga rabbinen: Etik i influensatider
- Shoftim
- Tillsammans igen
- Antipatrus
- Pirkei Avot 5:13-16
- Har Gerisim och Har Eval
- Taborberget
- Telz Stone och Kirjat Jearim
- Kinneret

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

VAJESHEV
av Rabbi Yaacov Haber

Jakob trodde att allt var slut. Han hade fått nog. Han hade kämpat mot sin bror Esau om välsignelserna, han hade arbetat hårt för att bilda familj, hans arbete för Laban hade tagit ett helt liv. Jakob vill slå sig till ro, leva i Eretz Jisrael och ägna sig åt Torastudier. Han hade gjort sitt. Men det var inte meningen – ödet ville annorlunda.

Jag kan tänka mig att Jakob vid 108 års ålder trodde att livets prövningar låg bakom honom. Hans livskamp hade varit Esau. Taggen i hans sida hade varit Esau. Det fanns många delar av denna utmaning och han klarade modigt av dem alla. Vad Jakob inte insåg, var att det inte var över ännu. Att pensionera sig i Israel fanns ännu inte som valmöjlighet. En utmaning väntade, kanske svårare än den första. Esau representerade utmaning utifrån och nu konfronterades Jakob med en utmaning inifrån. Jakob hade bildat familj, skyddat dem från Esau och gett dem ett hem, men nu började hans egna barn att slåss med varandra.

Genom historien har det judiska folket alltid stått inför två sorters utmaningar. Antisemitism, inkvisition, förintelse osv. Dessa är Esaus utmaningar. Men det finns alltid ”Josefs utmaning” – syskonavundsjuka. Kunde vi komma överense efter att vi fått ett säkert och bekvämt liv? Jakob kunde inte förutse detta senare problem, men det var verkligt. Det slog ner på honom som ett ton sten. Han hade klarat av problemet utanför, men nu måste han oroa sig för det som kom inifrån.

Det centrala problemet judar står inför idag är ”kriget mellan bröder”. Ingen är säker. Det florerar i Israel och mellan olika judiska grupper i USA. Det återfinns företrädesvis inom våra egna ortodoxa grupperingar. En konservativ rabbin beklagade sig för mig förra veckan att problemen med de ortodoxa judarna är att de bara talar med varandra. Jag rättade honom – jag önskar att vi kunde tala med varandra.

Chanuka är en berättelse om splittring bland det judiska folket. Frågan handlade inte så mycket om grekerna som om judar som uppförde sig som greker. Det fanns gott om argument för att ta efter den ”nya världen”. Hur kunde man anpassa Halacha? Hur skulle vårt förhållande till grekerna se ut? Vilket språk skulle vi tala? Skulle vi lära ut matematik och filosofi till våra barn? Judendomen blev omprövad och omdefinierad i ljuset av den grekiska kulturen. Det var denna misstämmighet som förde med sig profaneringen av Templet. Det riktiga Chanukamiraklet var att vi blev eniga. Efter århundraden av misshälligheter, vann vi kriget med starkt ledarskap och kärlek till Israel. Vi kom tillbaka till Templet och tände Menoran. Vi stannade i Jerusalem i ytterligare två hundra år till dess vi började slåss med varandra igen och Jerusalem förstördes.

På Chanuka, såg världen ljuset som vi kan sprida bara vi kommer överens.