Jedion Hashavua

- Nitsavim-Vajelech
- Fråga rabbinen om Rosh Hashana
- Ki Tavo
- Ki Tetse
- Haifa
- Kerem Maharal - en hyllning till en av våra störste
- Eshtaol - eko av Simson
- Javne
- Halacha inför Tisha B'Av, del 3
- Halacha inför Tisha B'Av, del 2
- Halacha inför Tisha B'Av, del 1
- Halacha inför de "tre veckorna"
- Safed
- Shlach Lecha
- Fråga rabbinen: Vad göra när två bråkar?
- Shavuot
- Bamidbar
- Hallel med bracha på Jom Jerushalajim?
- Bechukotaj
- Fråga rabbinen: Kan vi hyra ut i andra hand?
- Emor
- Acharei Mot
- Fråga rabbinen: Angående störande telefonsamtal
- Tazria-Metzora
- Fråga rabbinen: Vad gäller angående rakning under Sefirat HaOmer?
- Shemini
- Pesach
- Tsav
- Profeten Elias roll i Pesachsedern
- Fråga rabbinen: Vad är maftir?
- Vajikra
- Fråga rabbinen: Måste jag älska varenda jude?
- Vajakhel Pekudej
- Ki Tisa
- Tetzave
- Fråga rabbinen: Är satan en fallen ängel?
- Terumah
- Purim
- Mishpatim
- Varför äter man inte kött och fisk tillsammans?
- Jitro
- Beshalach
- Ett särskilt träds Rosh Hashana
- Fråga rabbinen: Vilken bracha läser vi över oliver?
- Bo
- Judisk historia
- Vaera
- Namnet på de judiska månaderna
- Från en mänsklig synvinkel
- Asara B'Tevet
- Bara ett litet mirakel
- Vajeshev
- Maoz Tzur
- Chanuka Halacha
- Vajishlach
- Vajetse
- Fråga rabbinen: Vad är det för speciellt med 4 december?
- Fråga rabbinen: Varför gör vi som gör med aliyot?
- Toldot
- Fråga rabbinen: Vad är välsignelsen av den nya månaden?
- Vajera
- Fråga rabbinen: Måste jag vaccinera mig mot svininfluensan?
- Fråga rabbinen: När slutade man lägga till böner i Siduren?
- Fråga rabbinen: Kan jag bestämma vem som ska få ärva?
- Noach
- Bereshit
- V'Zot Habracha
- Mysteriet med Simchat Tora
- Fråga rabbinen: Varför infaller inte Sukkot efter Pesach?
- Sukkot
- Jom Kippur: Teshuvas roll
- Haazinu
- Rosh Hashana

5769
- Fråga rabbinen: Vad har Sisera med antalet shofarstötar att göra?
- Nitsavim / Vajelech
- Fråga rabbinen: Varför ingen Hallel på Rosh Hashana?
- Ki Tavo
- Fråga rabbinen: Kan jag försköna mitt CV?
- Ki Tetse
- Fråga rabbinen: Etik i influensatider
- Shoftim
- Tillsammans igen
- Antipatrus
- Pirkei Avot 5:13-16
- Har Gerisim och Har Eval
- Taborberget
- Telz Stone och Kirjat Jearim
- Kinneret

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

VAJISHLACH
av Rabbi Avi Weiss

När han flyr från från sin bror Esau, lovar G-d Jakob att han skall återvända i trygghet till Kanaan (1MB28:15). Därför kan man undra varför Jakob är så rädd i denna veckas avsnitt? (1MB32:8). Visar inte Jakobs rädsla på han inte litar på G-d?

Isaac Abrabanel (Spanien 1400-talet) föreslår att tecken på rädsla varken är feghet eller svaghet. Det är helt enkelt bara en del av den mänskliga karaktären, en känsla som i likhet med andra känslor, varken är rätt eller fel – den bara finns där. För vem av oss har aldrig varit rädd?

Den stora frågan är: Vad gör vi när vi är rädda? Är vi som förstenade, förhindrade att gå framåt, eller samlar vi styrka i ett försök att möta de utmaningar som ligger framför oss? Känslor kan vara ofrivilliga, men handlingar kan kontrolleras. Därför är Jakobs rädsla förståelig – den är en del av den mänskliga karaktären. Jakobs styrka var att han var redo att agera tvärt emot sina naturliga känslor; att återvända till Kanaan även om detta innebar att konfrontera Esau.

Abrabanel, som var involverad i den politiska världen i Spanien, kände instinktivt att rädsla inte kan övervinnas, den kunde bara hanteras genom bearbetning. Som en handlingens man förstod han att rädsla var oundviklig och att det enda medlet mot detta var handling.

Rav Yosef Dov Soloveitchik kz närmar sig frågan om rädsla på ett annat sätt. Varje människa, föreslår Rav Soloveitchik, ansätts av rädsla på ett eller annat sätt. En del är rädda att de inte kommer att lyckas i sina karriärer, andra fruktar att de kommer att förlora pengar eller status, och andra är rädda för sjukdom, kroppslig svaghet eller fattigdom.

Sådana rädslor kan suddas ut av ännu större fruktan. Det är fruktan för G-d. Från sin fängelsecell i Chistopol, skrev Natan Sharansky att det var en idé i Psaltaren som hjälpte honom att trotsa KGB – ” Att frukta Herren är vishetens begynnelse”. (Psaltaren 111:10).

För Rav Soloveitchik innebar detta den ”högre” fruktan utplånar de mindre rädslorna som ofelbart ansätter varje människa. Ur detta perspektiv, är inte fruktan för G-d en symbol för den Allsmäktiges stränghet, utan ett uttryck för G-ds kärlek till alla människor, När allt kommer omkring så är det möjligt att fruktan för G-d kan utplåna andra grundläggande mänskliga rädslor.

Kanske kan vi föreslå att till och med Rav Soloveitchik aldrig helt och hållet kunde övervinna sina rädslor eftersom människans tillit till G-d aldrig är perfekt. Till och med de mest troende kan hysa tvivel, även om det bara är i ringa mängd. Därför var till och med den store Jakob, på något plan, rädd.

Rav Nachman av Breslau sade en gång: ”Hela världen är en smal bro, men huvudsaken är att vi aldrig är rädda”. Rav Nachman kanske inte menade att fruktan kan övervinnas. Snarare föreslog han att vi inte skall handla som rädda, eller att vi tillåter vår högre fruktan för G-d att mildra de mindre rädslorna.