Jedion Hashavua

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

TOLDOT
av Rabbi Avi Weiss

När han står inför sin far Isak, utger sig Jakob för att vara sin bror Esau (1MB27:19). En del Torakommentatorer rationaliserar Isaks handlande, andra insisterar på att han, från och med detta ögonblick, under hela sitt liv, straffades för denna bedrägliga handling.

Ett exempel: Efter att Laban lurar sin svärson Jakob, och ger honom Lea istället för Rakel, säger Laban: ”Det är inte sed på vår ort att man ger bort den yngre före den äldre.” (1MB29:26). Här kritiserar Laban Jakob genom att antyda att Jakob som den yngre brodern kanske i sitt hem kan ha tagit välsignelsen från den äldre - och att i Labans församling så har den äldre företräde. (Rabbi Eliezer Ashkenazi).

Mönstret med att bedragaren själv bedras fortsätter. Efter att hans favoritson, Josef, sålts, doppar de andra sönerna Josefs brokiga klädnad i blod från en get, och övertygar sin far om att Josef har blivit uppäten. Detta är verkligen ett anmärkningsvärt mönster. Som ung lurade Jakob sin åldrige fader att välsigna honom genom att bära sin broder Esaus gethud (1MB27:16). Nu, själv som en åldrig far, blir han själv bedragen av sina söner som använder getblod att övertyga Jakob om Josefs död (1MB37:31).

Det faktum att han hela tiden blir lurad, gör att man kan undra om Jakob någonsin förläts för att ha lurat sin far. Maimonides för fram att sann botgöring är att finna sig själv i samma omständigheter som när synden begicks - och att inte göra om samma misstag. Men vad händer om en andra chans aldrig uppstår? Kanske kan vi föreslå att botgöring under sådana omständigheter kan uttryckas genom personens barn. Detta kan ha hänt Jakob när vi ser på hans två viktigaste söners liv.

Jehuda får tvillingar med Tamar. När de föds, sträcker den förste fram sin hand om vilken bands en röd tråd. (1MB38:28). Det är nästan som Jehuda genom denna medvetna handling vill rätta till sin faders misstag och för alltid klargöra vem som är äldst av tvillingarna.

Ett annat exempel är när Josef visar fram sina barn för sin far för att välsignas, korsar Jakob sina händer och lägger den högra på Efraim som är yngre och den vänstra på Menashe som är äldst. Förskräckt försöker Josef att rätta sin fader, och varnar honom att han tar miste på den yngre före den äldre. (1MB48:17). Det verkar som Josef inte vill upprepa sin faders misstag genom att presentera sina söner i fel ordning.

Ofta känner barnen av sina föräldrars ånger av att ha begått ett misstag Även om föräldrarna aldrig får tillfälle att rätta till detta misstag, kan barnen besluta att göra det rätta om de hamnar i samma situation. I denna mening, kan fädernas misstag rättas till av barnen.

Jehuda och Josef är Jakobs ”tikun” (gottgörelse) för att Jakob hade bedragit sin far vilket han hela tiden fick lida för. Det var bara när Jehuda och till slut Josef motsatte sig bedrägeriet, som Jakob kunde sluta där han börjat. Hans synd hade till slut rättats till - han har sett sina barn rätta till sinamisstag - bara då kunde han känna sig helt och hållet fullständig - shalem.