Jedion Hashavua

- Nitsavim-Vajelech
- Fråga rabbinen om Rosh Hashana
- Ki Tavo
- Ki Tetse
- Haifa
- Kerem Maharal - en hyllning till en av våra störste
- Eshtaol - eko av Simson
- Javne
- Halacha inför Tisha B'Av, del 3
- Halacha inför Tisha B'Av, del 2
- Halacha inför Tisha B'Av, del 1
- Halacha inför de "tre veckorna"
- Safed
- Shlach Lecha
- Fråga rabbinen: Vad göra när två bråkar?
- Shavuot
- Bamidbar
- Hallel med bracha på Jom Jerushalajim?
- Bechukotaj
- Fråga rabbinen: Kan vi hyra ut i andra hand?
- Emor
- Acharei Mot
- Fråga rabbinen: Angående störande telefonsamtal
- Tazria-Metzora
- Fråga rabbinen: Vad gäller angående rakning under Sefirat HaOmer?
- Shemini
- Pesach
- Tsav
- Profeten Elias roll i Pesachsedern
- Fråga rabbinen: Vad är maftir?
- Vajikra
- Fråga rabbinen: Måste jag älska varenda jude?
- Vajakhel Pekudej
- Ki Tisa
- Tetzave
- Fråga rabbinen: Är satan en fallen ängel?
- Terumah
- Purim
- Mishpatim
- Varför äter man inte kött och fisk tillsammans?
- Jitro
- Beshalach
- Ett särskilt träds Rosh Hashana
- Fråga rabbinen: Vilken bracha läser vi över oliver?
- Bo
- Judisk historia
- Vaera
- Namnet på de judiska månaderna
- Från en mänsklig synvinkel
- Asara B'Tevet
- Bara ett litet mirakel
- Vajeshev
- Maoz Tzur
- Chanuka Halacha
- Vajishlach
- Vajetse
- Fråga rabbinen: Vad är det för speciellt med 4 december?
- Fråga rabbinen: Varför gör vi som gör med aliyot?
- Toldot
- Fråga rabbinen: Vad är välsignelsen av den nya månaden?
- Vajera
- Fråga rabbinen: Måste jag vaccinera mig mot svininfluensan?
- Fråga rabbinen: När slutade man lägga till böner i Siduren?
- Fråga rabbinen: Kan jag bestämma vem som ska få ärva?
- Noach
- Bereshit
- V'Zot Habracha
- Mysteriet med Simchat Tora
- Fråga rabbinen: Varför infaller inte Sukkot efter Pesach?
- Sukkot
- Jom Kippur: Teshuvas roll
- Haazinu
- Rosh Hashana

5769
- Fråga rabbinen: Vad har Sisera med antalet shofarstötar att göra?
- Nitsavim / Vajelech
- Fråga rabbinen: Varför ingen Hallel på Rosh Hashana?
- Ki Tavo
- Fråga rabbinen: Kan jag försköna mitt CV?
- Ki Tetse
- Fråga rabbinen: Etik i influensatider
- Shoftim
- Tillsammans igen
- Antipatrus
- Pirkei Avot 5:13-16
- Har Gerisim och Har Eval
- Taborberget
- Telz Stone och Kirjat Jearim
- Kinneret

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

FRÅGA RABBINEN: NÄR SLUTADE MAN LÄGGA TILL BÖNER I SIDUREN?
Här svarar rabbinen på Halachiska frågor. Detta kan ske skriftligt och då lämnas till rabbinen eller muntligt på telefon.

Fråga: När slutade man med lägga till böner och/eller välsignelser i Siduren och varför? Är det så att våra lärde i dag inte är värdiga nog att få sina välsignelser tillagda till texten av våra dagliga böner?
Och, världen har utvecklat sig under de senaste 50 åren, både tekniskt, medicinskt och på andra sätt. Vi har alla nu rinnande vatten och elektricitet. Långt tillbaka har den huvudsakliga källan till svaren varit Shulchan Aruch. Idag kan jag ställa samma fråga till 10 rabbiner och få 15 ”olika” svar. Varför finns det inte EN källa som tar hänsyn till att det är 2009 inte 1909!

Svar: Rambam ger oss i Hilchot Tefila en kort historik över Tefila. Början till den strukturerade Tefilan började med Anshei Knesset Hagedola, som formulerade den Shmoneh Esre (Berachot 23a) som är den centrala delen i g-dstjänsten. Gemara förklarar på flera ställen att tillägg lades till före och efter Shmoneh Esre, Den första skrivna Siduren sammanställdes under 900-talet, av en av Ge’onim Cohen Tzedek. När Siduren hade utformats, fastställde Chazal ("Chachameinu Zichronam Livracha” bokstavligen ”våra lärde vars minne är välsignat”) lagar som sedan infördes i Shulchan Aruch, som förbjuder avbrott under olika delar av Tefila. Även tillagda böner på fel ställa anses vara avbrott vilket är förbjudet. Ingen rabbin, hur stor han än är, kan ändra på den fastställda Siduren (se Megila 2a).

Ändå har under tidens gång en del Tefilot lagts men på ställen där de inte anses orsaka uppehåll. Kabbalat Shabat, som infördes i Siduren av Mekubalim i Safed är ett bra exempel på en hel Tefila som lagts till före Ma’ariv.

I grunden är den Sidur vi använder idag (varje församling enligt sin tradition) accepterad som en Minhag, och varje person måste följa sina förfäders tradition. Våra lärde av idag har inte helt och hållet avhållit sig från att skriva Tefilot, men det handlar mest om Piytim (liturgi). Många Kinot skrevs efter Förintelsen och på de ljusa sidan har Israels Överrabbinat sammanställt en ”mi sheberach” för soldaterna och en bön för staten Israel. Dessa Tefilot har sitt ursprung i nödvändigheten och har lagts till på tillåtna ställen i g-dstjänsten.

När det gäller din andra fråga, fick Rav Joseph Karo som skrev Shulchan Aruch, sin rabbinvärdighet av 200 rabbiner och hans auktoritet har varit obestridd förutom Rema:s (rabbi Moshe Isserles) reservationer. Shulchan Aruch tillsammans med Rema accepteras av judiska församlingar över hela världen. Tyvärr har vi inte idag samma enighet och en sådan centralt accepterad auktoritet. Kanske är detta uppfyllandet av den bibliska profetian ”Då skall de irra från hav till hav, driva omkring från norr till öster och söka efter Herrens ord, men de skall inte finna det. (Amos 8.12) som Chazal (Shabat 139a) förklarar som ”att de inte kommer att finna en klar halacha och en klar Mishna på en plats”.

Från den ljusa sidan sett, även om vi har en mångfald Jeschivot och Toralärde och tillgång till svar på Halachiska frågor på Internet, sms etc, så blir resultatet att du får olika svar när du frågar olika rabbiner tack vare dynamiken i den muntliga läran. Därför föreslog Chazal ”välj en rabbin och få en följeslagare” (Avot kap 1:6) och föreslog även ”välj en rabbin och undvik tvivel”. (Avot 1:16). Så be din rabbin om förklaring till varför han valt den åsikt han har. Källa: Yeshiva.org.il

Källa. Rabbi Mendel Weinbach, Ohr Someyach