Jedion Hashavua

- Nitsavim-Vajelech
- Fråga rabbinen om Rosh Hashana
- Ki Tavo
- Ki Tetse
- Haifa
- Kerem Maharal - en hyllning till en av våra störste
- Eshtaol - eko av Simson
- Javne
- Halacha inför Tisha B'Av, del 3
- Halacha inför Tisha B'Av, del 2
- Halacha inför Tisha B'Av, del 1
- Halacha inför de "tre veckorna"
- Safed
- Shlach Lecha
- Fråga rabbinen: Vad göra när två bråkar?
- Shavuot
- Bamidbar
- Hallel med bracha på Jom Jerushalajim?
- Bechukotaj
- Fråga rabbinen: Kan vi hyra ut i andra hand?
- Emor
- Acharei Mot
- Fråga rabbinen: Angående störande telefonsamtal
- Tazria-Metzora
- Fråga rabbinen: Vad gäller angående rakning under Sefirat HaOmer?
- Shemini
- Pesach
- Tsav
- Profeten Elias roll i Pesachsedern
- Fråga rabbinen: Vad är maftir?
- Vajikra
- Fråga rabbinen: Måste jag älska varenda jude?
- Vajakhel Pekudej
- Ki Tisa
- Tetzave
- Fråga rabbinen: Är satan en fallen ängel?
- Terumah
- Purim
- Mishpatim
- Varför äter man inte kött och fisk tillsammans?
- Jitro
- Beshalach
- Ett särskilt träds Rosh Hashana
- Fråga rabbinen: Vilken bracha läser vi över oliver?
- Bo
- Judisk historia
- Vaera
- Namnet på de judiska månaderna
- Från en mänsklig synvinkel
- Asara B'Tevet
- Bara ett litet mirakel
- Vajeshev
- Maoz Tzur
- Chanuka Halacha
- Vajishlach
- Vajetse
- Fråga rabbinen: Vad är det för speciellt med 4 december?
- Fråga rabbinen: Varför gör vi som gör med aliyot?
- Toldot
- Fråga rabbinen: Vad är välsignelsen av den nya månaden?
- Vajera
- Fråga rabbinen: Måste jag vaccinera mig mot svininfluensan?
- Fråga rabbinen: När slutade man lägga till böner i Siduren?
- Fråga rabbinen: Kan jag bestämma vem som ska få ärva?
- Noach
- Bereshit
- V'Zot Habracha
- Mysteriet med Simchat Tora
- Fråga rabbinen: Varför infaller inte Sukkot efter Pesach?
- Sukkot
- Jom Kippur: Teshuvas roll
- Haazinu
- Rosh Hashana

5769
- Fråga rabbinen: Vad har Sisera med antalet shofarstötar att göra?
- Nitsavim / Vajelech
- Fråga rabbinen: Varför ingen Hallel på Rosh Hashana?
- Ki Tavo
- Fråga rabbinen: Kan jag försköna mitt CV?
- Ki Tetse
- Fråga rabbinen: Etik i influensatider
- Shoftim
- Tillsammans igen
- Antipatrus
- Pirkei Avot 5:13-16
- Har Gerisim och Har Eval
- Taborberget
- Telz Stone och Kirjat Jearim
- Kinneret

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

NOACH
Av Rabbi Avi Weiss

Bilden av Noaks ark i barnböckerna, där giraffen syns med sin långa hals över relingen på båten, föranleder en fundamental fråga. Hur fick alla djuren, fåglarna och kräldjuren plats i arken? (1MB6:19).

Ibn Ezra erbjuder karaktäristiskt nog en bokstavlig förklaring. Det mått ”kubit” som nämns i Toran när arken byggdes, var enormt långg - mycket längre än vad Toran senare skulle anse vara längden hos en ”kubit”. Enligt Ibn Ezra, var arken omåttligt stor. Detta kan ju förklara saken.

Ramban håller inte med, för honom betydde det ett mirakel att arken kunde rymma det obegränsade antal arter som existerade. För att citera Ramban, ett mirakel skedde så att det lilla utrymmet kunde rymma allt.

Det är här som Ramban frågar - om i själva verket, detta var fallet, varför befallde inte G-d Noah att bygga arken ännu mindre? Här introducerar Ramban ett grundläggande koncept när det gäller mirakel. Även när ett mirakel sker, måste människorna göra sin del. Med Rambans ord: ”Så är det med alla mirakel i Toran….. för människorna att göra vad de kan och resten lämnas i G-ds händer.”

Vi förstår Rambans inställning när vi tar i beaktande hans åsikt att Abraham, i nästa veckas avsnitt, begick en synd när han lämnade landet Israel på grund av hungersnöden utan G-ds tillåtelse, . Abraham hade inte rätt att lämnade landet utan uttalad tillåtelse från G-d. (Ramban, 12:10).

Ändå kan vi diskutera om Abraham, även om hans agerande förbättrade hans situation, begick en synd? Han gjorde vad han måste, och förlitade sig inte på mirakel för att rädda sig själv och sin familj.

Om vi har i minnet Rambans passion för Sion, som vi ser i berättelsen om Noa, så har vi en möjlig lösning på Abrahams motsägelsefulla uppförande. Ramban vidhåller att den olivkvist som duvan förde med sig efter syndafloden, kom from Israels land, som inte hade förstörts av floden. (Ramban 1MB :11). För Ramban har Israel en egen kategori. När det kommer till Israels land, kan vi lita på mirakel. Abraham hade därför ingen anledning att lämna landet, han skulle litat på att Gd skulle inskrida - på samma sätt som Israels land undkom syndafloden skulle den överleva hungersnöden. När vi betänker modet hos de många israeler som bor vid gränsen, och som trots bombardemang från fienden under många år, håller stånd och vägrar att flytta på sig, påminns vi om Rambans ord. Vi får inte förlita oss till mirakel. Men när det gäller Israel vakar G-d över oss.