Jedion Hashavua

Här finns texter tagna från nyhetsbladet Jedion Hashavua som produceras för besökarna i Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

NITSAVIM / VAJELECH
Av Rabbin Yaacov Haber

Under denna period, när vi borde tänka på Teshuva – botgöring – vill jag citera ett lämpligt avsnitt ur denna veckas Parasha. ”Om du nu, när allt detta kommer över dig, välsignelsen och förbannelsen som jag har förelagt dig – om du lägger detta på hjärtat bland alla de folk till vilka Herren, din G-d, då har drivit dig bort, och du så vänder åter till Herren, din G-d……. ”(5MB30:1-2).

Vi kan ju undra över detta konstiga ställe att göra Teshuva på, bland alla de andra ickejudiska folken vi har skingrats till. En mer passande plats för Teshuva borde ju vara Jerusalem, eller till och med New York! För att försöka förklara detta, låt mig citera ur en Midrash som rör Bereshit.

Den handlar om en speciell person vid namn Josef Misisha, som var en av ”Mitjavnim” – assimilationisterna– vid tiden för den grekiska ockupationen av Israel. De grekiska myndigheterna beslöt att Templet i Jerusalem skulle vanhelgas, och dessutom att detta skulle göras av en jude för att på så sätt få mer effekt.

För detta ändamål valde de Josef Misisha, och sade åt honom att gå in i Templets heligaste område och avlägsna alla heliga föremål han såg, och behålla dem själv. Han gick med på detta , gick in i helgedomen och bestämde sig för att Menoran skulle passa bra i hans hem. (Kom ihåg att det var den riktiga, enormt stor och av äkta guld, inte en Chanukia). Han tog den med sig hem, men detta tillfredsställde inte grekerna eftersom de ansåg att det inte räckte med att Menoran stod i ett privathem. Alla hade ju någon sorts kandelaber hemma. De behövde något annat för att vanhelgandet skulle bli riktigt spektakulärt. De sade till Josef att gå tillbaka in i Templet och ta med sig något annat och behålla det. Men denna gången vägrade han och han höll fast vid sin vägran, även under tortyr, tills det att han dog.

Samma midrash berättar en annan historia, om en person vid namn Jakum Ish Tzoros, en assimilationist under den romerska belägringen av Israel. Hans svåger, Reb Josi ben Joezer, dömdes till döden av romarna för att ha lärt ut Toran, och på så sätt helgat G-d. När Reb Josi leddes fram till stadens torg för att avrättas, red Jakum upp till honom och ropade: ”Ser du nu vad som händer om man utför Mitzvot?” Reb Jose ropade tillbaka: ”I så fall, försök tänka dig vad som kommer att hända dig, som inte utför några!” Dessa ord trängde in i Jakums själ som ”ormens gift”, och han hoppade omedelbart av hästen och gjorde bot.

Vad är gemensamt i dessa berättelser? I varje berättelse har centralpersonen sjunkit så lågt han bara kan, innan han gör Teshuva. I den första berättelsen, har en person allvarligt vanhelgat Templet, men hans upplevelser har uppenbarligen lett honom till Teshuva och på grund av detta har han vägrat att upprepa sin synd. I den andra berättelsen (förutom frågan om mitzvot kontra assimilation), förödmjukade personen i fråga någon som var dömd till döden, och trots detta (eller kanske på grund av detta) upprörande uppförande, var han mottaglig för sin svågers reprimand.

Det verkar som att kanske ”botten går ur” när någon hamnat så lågt man kan komma och därför kan dra lärdom från sin situation. För att nå högre moraliska nivåer. I själva verket kan man inte, enligt definitionen göra Teshuva om man inte först har syndat. Men vi måste vara försiktiga! Jag föreslår inte att vi medvetet skall synda för att kunna göra Teshuva efteråt! Som regel, ju mer man syndar, ju svårare är det att ta sig ur denna situation.

Det jag föreslår är att vi under denna period av Teshuva inte skall nedslås genom att bara tänka på våra synder. Som berättelserna ovan visar, är det möjligt att använda sitt ”syndfulla” tillstånd som en språngbräda till ett högre andligt tillstånd. Detta är kanske anledningen till att Toran talar om att Teshuva äger rum medan vi är skingrade bland jordens folk. Vi kommer att göra bot, inte trots denna situation, utan tack vare den. Det är min bön att vi alla, genom Teshuva kommer att höja vår moraliska nivå.